Ländryggs

smärtor

Ländryggens smärtbild

Lumbalen

Ländryggsbesvär är den vanligaste orsaken till besök på en ortopedmedicinsk mottagning och orsakar stort lidande hos de som drabbas. Sjukdomar i ländryggen orsakar kostnader för samhället i stoleksordningen över 25 miljarder via sjukskrivningar, omskolningar och förtidspensioner. Dessa besvär måste tas på fullt allvar och inte avfärdas som övergående med enbart smärtstillande och träning som enda behandling.
Ett problem med ländryggsbesvär är oförmågan att ställa mer exakt diagnos utan behandling blir ofta generell under diagnosen "lumbago" vilket bara betyder ont i ryggen! Ett sådant tänkande vore helt oacceptabelt vid t ex buksmärtor eller bröstsmärtor där en så exakt diagnos som möjligt måste ställas innan rätt behandling kan påbörjas. Smärtor i ländryggen kan uppstå i en mångfald av strukturer, var och en med sin optimala behandling.
Dessa strukturer kan ge smärta lokalt i ländryggen centralt, ensidigt, utstrålning ned i skinkan, höften eller ljumsken. Vissa strukturer i ländryggen kan göra att smärtan fortsätter ned i ett ben ända ned till foten och även ge domningar och stickningar samt muskelkramper och svaghet i vissa muskelgrupper. Andra strukturer kan göra att smärtan kan skifta från höger till vänster och tillbaka igen under en viss tidsperiod.

Diskala smärtor

Diskbråck som orsak till ryggsmärta och ischiasvärk ned i benet är helt vedertaget hos alla som behandlar ryggar. Diskens roll i att även kunna ge ryggvärk centralt eller ensidigt med utstrålning ned i skinka och höftregionen är däremot omdiskuterat och i stället anges orsaken till smärtan ofta i SI-leden, muskelspasm, facettleder, rygginstabilitet. Att en ischiaspatient i många fall kan berätta om åratals smärtor i dessa områden innan diskbråcket slutligen uppstod tar vi som ett bra bevis att det varit samma disk som besvärat under lång tid!
Diskens bakre del är en svag punkt och kan brista vid fall, lyft, vridningar och ge omgående smärta. Även vid längre perioder av framåtböjd kroppställning, långvarigt sittande kan disken långsamt bukta bakåt och ge symptom men smärtdebut kan dröja till dagen efter. Strax bakom disken finns flera känsliga strukturer där höljet runt ryggnerverna (durasäcken/ dura mater) samt nervrötter som sedan bildar ischiasnerven kan påverkas. Påverkan kan ske både mekaniskt via tryck och kemiskt via inflammation och orsaka smärta, domningar och stickningar och nedsatt muskelkraft i nervrotens utbredningsområde. T ex ger påverkan på S1 nervroten smärta och domningar i skinkan, baksida låret, vaden och ned på utsidan av foten samt nedsatt kraft i vadmuskler och hamstringsmuskeln.
På grundval av detta resonemang anser via att ryggdisken förutom att ge ischiassmärta även och betydligt oftare än vad många tror ge akut ryggsmärta "ryggskott" och långvarig ryggvärk med eller utan sidolokalisation. Givetvis måste då behandlingen ta hänsyn till detta för bästa resultat och framför allt inte orsaka försämring av tillståndet.
Symptomen vid diskorsakad smärta i ländrygg och/ eller ben är vanligen ökade besvär vid långvarigt sittande, arbete i framåtböjt läge, resa sig upp från stol eller bädd, ibland host-nyssmärta, vändning i säng.
Ortopedmedicinsk behandling av diskorsakade besvär kan vara manipulation ( ej vid ischias), traktion, hållningsinformation, McKenzieövningar, nervrotsblockader, sakrala epiduralinjektioner. Givetvis kan operation övervägas men avgörs från fall till fall då utfallet inte säkert ger en smärtfrihet.
Varningsflagga: Ett stort diskbråck kan ge ischias i båda benen, smärtor och domningar i underlivet samt svårt hålla urinen alternativt urinstopp. En ortopedakut skall omgående uppsökas!

Stenos smärtor

Om diskorsakad ischias är vanligast i åldrarna 25 - 60 år så är sk lateral stenos vanligare i högre åldrar över 60. Orsaken är vanligen inklämmning/påverkan av nervrot i sk foramina mellan två kotor pga bla sänkt diskhöjd, pålagringar/ osteofyter från kotor och facettleder, kotglidning ( spondylolistes). Symptomen är smärta i ländrygg ned i ben som ökar ffa vid gående och stillastående och minskar när patienten böjer sig framåt eller sitter ned. Inte sällan kan besvären efter en tid upplevas även i andra benet.
Ortopedmedicinsk behandling kan vara hållningsinformation ( minska svanken), nervrotsinjektion med kortison i avsvällande syfte. Operation med dekompression kan övervägas.

Inflammation i ligament och ledkapslar

Skador i ligament och ledkapslar kan uppstå vid fall, vridningar, direkt våld mot strukturen. Smärtan anges oftast lokalt utan utstrålning, undersökning ger exakt var. Behandling består av kortisoninjektion eller djup tvärmassage om skadan är inom räckhåll utifrån.
Facettledsorsakad smärta i ländryggen anges av många som vanligt, vår mening är att det är utomordentligt sällsynt. Kan dock ses vid kraftig våld mot leden eller vid reumatologisk sjukdom ffa Mb Bechterew.

Muskler som orsak till ländryggssmärta

Ryggmuskler får ofta skulden till ryggsmärtor tex "muskelkramp", "inflammation i muskler", "svaga muskler" mm. Sanningen är att det mycket sällan är en muskelskada som orsakar långvarig ryggvärk. Ibland kan givetvis en akut muskelbristning ske men denna läker i regel ut relativt snabbt. Tvärtom så hjälper ofta ryggmuskler till att minska ryggsmärtan via att hålla ryggen i en så smärtfri position som möjligt vilket ibland kan ge en "sned" rygg.
Att ge råd om att träna "svaga" ryggmuskler vid onda ryggar är vanligt och ger ofta enbart mycket kortvarig effekt eller i värsta fall tyvärr ge en försämring av tillståndet och ökad smärta.

Mer information övriga sidor